Lysekils Skoldatatek: Tips på kognitiva appar för både Apple och Android...

Lysekils Skoldatatek: Tips på kognitiva appar för både Apple och Android...: Ramlade över denna sida med en massa tips på appar för både Apple och Android. Länk:

Lysekils Skoldatatek: Nu har den kommit! Skolstil, appen med talande tan...

Lysekils Skoldatatek: Nu har den kommit! Skolstil, appen med talande tan...: Letat länge och testat en del appar för elever som behöver hjälp och stöd att skriva på Ipaden. Nu har den kommit!!! Appen som har ett ljuda...

Varför används inte Smartboards i undervisningen efter införandet?

Tyvärr hör man runt om i landet hur Smartboards och endra interaktiva skrivtavlor, inte får den genomslagskraft, som många hade hopats på. Vad beror detta på? Varför blir många interaktiva skrivtavlor bara dyra projektordukar? Vad är det som hindrar pedagogerna från att använda dem på ett mer elevengagerande sätt?

Läser på Skolverket artikeln om Interaktiva skrivtavlor kräver förändrad pedagogik

"För att interaktiva skrivtavlor ska ha sin största positiva påverkan på undervisningen behövs en kultur som är öppen för förändrade lärandeformer. Fortbildning bör vara både teknisk och pedagogisk. Lärare behöver tid för att öva och utveckla undervisningsmaterial. Att utveckla interaktiva arbetsformer tar också tid. Alla dessa kontextuella faktorer har direkt effekt på hur interaktion och pedagogik utvecklas i klassrummet, skriver forskarna."

I artikeln som bygger på olika forskningsrön lyfts också pedagogiken fram:
".....vikten av att undervisning med interaktiva skrivtavlor ska utgå från pedagogiska frågor. Det är först när lärprocesserna får förändrade former som vi kan använda mediet fullt ut. Och det är först när vi utforskar mediets erbjudande om interaktivitet som undervisningen utvecklas.
Om vi ska utnyttja de möjligheter för undervisning som interaktiva skrivtavlor kan erbjuda krävs alltså förändring i både pedagogiken och det praktiska användandet. Det menar författarna till artikel "A 'learning revolution'? Investigating pedagogic practice around interactive whiteboards In British primary class-rooms".

Mina erfarenheter är att pedagogerna ändå ser fördelar med de interaktiva tavlorna, att de får utbildning, att möjligheterna finns, men...
Om man inte förändrar pedagogiken utan kör på som man alltid gjort, kan man inte förvänta sig att tavlan ska utveckla undervisningen i klassrummet, då blir den en projektorduk.
Pedagogen måste ta tillfällen i akt att utgå från pedagogiska frågor och utnyttja den interaktiva skrivtavlans potential och då utveckla och förändra både sin eget sätt att undervisa och elevernas möjlighet till delaktighet och medbestämmande i undervisningssituationen.
Om man inte har någon på plats på skolan som brinner för IKT-utveckling, går före och visar vad man kan göra, inspirerar och finns till hands vid enklare suport, rinner användandet av de interaktiva tavlorna ut i sanden ganska snart.
Min förhoppning är nu, när jag fick möjlighet att ännu en gång, utbilda nyfikna pedagoger, från förskolan till högstadiet, är att lägga tyngdpunkten på pedagogiken och inte så mycket på tekniken, i förhoppningen att vi ska lyckas att förändra pedagogernas sätt att undervisa med hjälp av IKT. Jag hoppas att pedagogerna efter denna fortbildning ska känna trygghet, glädje och inspirationslusta när de kommer till ett klassrum med denna fantastiska tavla, som enligt mig tar in hela världen i klassrummet

Blås nytt liv i PowerPoint

Hr du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? Fick en energikick av Åsa Kronkvist som visade mig hur jag kan använda PowerPoint på ett nytt sätt i undervisningen. Kolla in denna film och är du inte lika peppad som jag efter den, kommentera gärna så jag får se hur du upplevde tipset.
Jag såg flera bra användningsområden både för yngre och äldre elever, ett sätt att arbeta digitalt, med instruktioner tillgängliga för eleverna under tiden de arbetar. Ett sätt att hjälpa eleverna att strukturera arbetet och lättare komma igång med en uppgift. På detta sätt kan de läsa instruktionerna flera gånger och slipper fråga, eller missuppfatta uppgiften, det blir ett stöd för de elever som har koncentrationsproblem men också ett stöd för de elever som behöver ramar och guidning under arbetets gång.
Tack Åsa för en superbra film!

Du har väl inte missat Geoclopedia?

Hittade denna sida, Geoclopedia på UR. Är egentligen en smartphone–applikation men passar både för mobilen och datorn och är ett komplement till tv-serien ”Extreme places with Björnulf”.
Testa och se om du klarar Quizzet, eller kolla in filmsekvenserna med små faktafilmer. Serien finns att se på SVT play

Syfte
Med utgångspunkt från fyra extrema platser på jorden belyser vi intressanta geografiska frågeställningar utifrån de fyra elementen ”Jord”, ”Luft”, ”Vatten” och ”Eld”. Innehållet kopplas till jordens resurser, hållbar utveckling och människans livsvillkor.
Geoclopedia är ett hjälpmedel för läraren/eleven i klassrummet.
Syftet med applikationen är att man här ska kunna repetera det man sett i programmen, fördjupa sig med hjälp av fakta och filmer samt testa sina kunskaper och utmana sig själv.

Geoclopedia innehåller 4 delar:
Quiz: Här finns en stor mängd frågor med svarsalternativ inom geografi. Frågorna är sammanställda av geografer och geografilärare.
Fakta: Här hittar man en stor mängd frågeställningar som är kopplade till textbaserad fakta om man vill fördjupa sig och lära sig mer om geografi och vår värld. Fakta delen är baserad på länkar till Wikipedia och kan därför också fungera som ett underlag till diskussioner i klassrummet gällande källkritik och faktagranskning samt som inspiration för den enskilda eleven att själv söka mer information och fakta på internet.
Kartor: Här har man möjlighet att utforska världen via Google-maps.
Filmer: Här finns faktainslag som tydligt beskriver olika geografiska företeelser samt

TIME™ - Stöd för tidsuppfattning

Ett inkluderande redskap för de elever som har svårt att uppfatta tid, planera sitt arbete, eller varför inte de som vill ha en morot att arbeta mot. Time är ett enkelt program som grafiskt - med en färgbalk som krymper - visar hur tiden går.
När tiden är slut försvinner färgbalken helt och ett ljud spelas upp.
TIME™ ligger alltid överst på skärmen medan man jobbar med andra saker på datorn.
Visst kan det vara svårt att veta hur lång tid en kvart är, ja inte att det är svårt att veta att en kvart är 15 minuter, utan att ha en känsla för hur lång (eller kort) en kvart är. Om man ska planera ett arbetspass, eller göra en uppgift man fått, finns ett redskap för just detta. SÄRNÄT erbjuder genom Johan Grönlund och Peter Henriksson, Jämtlands Gymnasium,
TIME™ - Stöd för tidsuppfattning. Programmering Jens Lundeqvist


TIME™ , timstock , gratis att ladda ner (ingen installation krävs)

Hämta TIME™ (högerklicka på "HämtaTime" och välj "spara mål som", extract med Zip. Placeras på ditt skrivbord).

Vem blir Wordmaster?

"Hänga gubbe på engelska" fast i ett sammanhang. Kolla denna sida, där du kan välja nivå, lätt medel eller svår